För att visa min fullständiga avsky mot dom bisarra skyhöga priserna mot mat så handlade jag bara Eldorado.

Jag tycker inte det är fel att äta sådan mat och tycker definitivt att det är fel att klanka ner på folk som inte köper svindyr Ica skit.
Mat är i allra högsta grad politik , man måste kunna protestera mot konsumhetsen.

Jag nöjer mig gott med.

1. Ströbröd.



2. Formbröd.



3. Chips.



4. Smågodis.



5. Blandsaft.



6. Tandborstar.



7. Popcorn.



Kom ihåg!
Det är viktigt att visa motstånd och det är bra att ifrågasätta. Mat ska inte kosta!

Jag tänkte skriva om barnfattigdomen i Sverige men väver nu in barnfattigdomen från grannlandet Polen.
Även det är ett Eu land.

Jag läste nyligen i en tidning att det var en pappa som inte hade råd att ge sin 1,5 åriga dotter mat och hängde sig själv på grund av desperationen. Båda två kropparna hittades efter två veckor.

Grannarna tycket det var konstigt att dom inte gick ut och det hade börjat samlas en äcklig stank i trapphusgången.


Sedan läser jag i samma tidning till min stora chock att en miljon polska barn är hemlösa och var tredje barn lever i mycket knappa förhållanden.

Jag kan inte fatta att detta kan ske och att sådant är acceptabelt.

Jag tänker inte förminska Sverige. Snarare tvärtom! Händer det inte snart att situationen förbättras så kommer samma sak hända här.

Det är inte bara förfärligt utan det markerar och stämplar ett barn för alltid. 

Socialen har inget förtroende eller en framförhålling för barnen. Det kan gå år och dagar innan något händer och att samhället reagerar. Man vill skära in på allt. Utförsäkringar i långa rader.
Unga får aldrig den oumbärliga chansen att komma in på arbetsmarknaden.

Det saknas komplett kompetens hur man ska handskas med att resa folk ur denna ekonomiska gyttja som barn tvingas dras in med.
Människor blir statistik och siffror. Istället för att undersöka vad som sker så borde man lägga resurserna på att göra något åt problemen.
Ge pengar till organisationer inte politikers plånböcker!
Motivera ungdomar till  säkra och välavlönade arbeten och och ge inte upp hoppet om sk. problemområden.

Jag väntar sakta på att Sverige själv ska sjukskriva sig för nåt är inte riktigt friskt här!

Jag får ofta olika kommentarer från folk. Många tycker att jag är konstig eller helsjuk.  Det är era åsikter och jag har i sin tur mina.

Min blogg är tillför att jag ska kunna säga som jag vill , när jag vill och hur jag vill. Gillar ni inte det så läs inte min blogg.

Det funkar utmärkt att slippa läsa mig om jag är en sådan fruktansvärt hjärnlös människa.

Jag är faktiskt stolt över mig själv och mina åsikter och flera tycker att jag sagt bra saker och jag varit den personen som faktiskt rytit ifrån när det har behövts.

Varför förklarar jag mig ens? Jag är den jag är. Done and Ready!

Trodde du att det skulle bli en drömtillvaro när man skaffar barn?

Folk idag skaffar barn av helt fel anledning. Barn ger status och det ursäktar ofta bristfällig intelligens från förälderns håll.

Gud vad töntiga vissa föräldrar är. Sitta på Kafé med en annan mammakompis och dricka Chailatte och klaga sönder på sin sömnbrist och att sexlivet gått åt helvete.
Ni anar inte hur förbannat privilegiat det livet är. Gud om det enda jag kunde klaga på var mina bristningar och att jag får för få orgasmer.
Ha ! Jag skriver in mig som frivillig kandidat direkt. Jag lovar!

" Du kommer fatta galoppen när du själv blir förälder "

I can see that coming!

Barn är inte tillför att tillfredställa dig eller dina behov. Fan vem som helst vill gå ut i parken och dricka kaffe och äta bullar med barnen. Det är ju rena semestern.

Jag kan se morsor och farsor på internetforumet Familjeliv och se och höra hur dom klagar att barnen går dom på nerverna. Vissa kan jag ju avfärda som direkta troll medan andra klagar om hur jobbigt det är att gå upp och trösta ungarna för femte gången.

Andra surar för att dom inte kan festa lika ofta. Fan vill man gå ut och festa när man är 35...40...nånting då är man direkt körd i huvudet.
Jag har själv varit på fester där jag sett 40-50 åringar och det är så sjukt pinsamt. Okej snubben köper ut och bjuder.... men ni fattar.

Barn ska man ta hand om , det är privilegium att se någon växa och utvecklas till en vuxen individ. Det är hedersuppdrag.

Jag blir faktiskt smått äcklad när jag ser hur människor stjälper av ungarna hos olika familjemedlemmar och vänner för att dom ska bli passade för att föräldrarna ska roa sig.

Okej en gång eller två kan man väl förstå men folk som satt i system att ha umgängeskretsen som dumpningsstationer är bara tragiskt.

Jag vill inte att mina ungar ska veta att det finns en tid då dom absolut inte får störa mamma. Nu ska mamma shoppa och ha " tid för sig själv " eller gå ut och partaja. Då vill jag helst inte bli störd.
Hör ni hur dumt det låter?

Okej det finns själviska människor. Även jag har mina tendenser men själviska föräldrar är en samhällsfara.

Idag var jag och min lilla sötnos på A6 och strosa runt , dels för att få en välförtjänt lunch och lite slacktime.

Jag tog en skitsmarrig Quornbiff med mangochutney och gullehjärtat tog tacobuffé. Det var riktigt trevligt att smörja kråset.

Sedan gick vi en veva in på Coop och andra butiker.



Testade att köpa Eko som jag typ aldrig gör och ett balsam.

Efter det så fick jag äntligen se 3D teve ! Oj jävlar man sögs in hela skärmen. Riktigt häftigt. Tekniken blir bara skarpare och skarpare varje år!
Efter det så tog vi en fika med Aleks mormor Gordana på Ikea.

Sedan åkte vi hem och ska ha en riktig skön och trevlig myskväll.
Film och en kopp te.

Ska också passa på att raka benen idag.

Usch det har gått för långt nu.  Kram på er !

Jag kan inte direkt kalla mig för rojalist men jag tycker att om någon som ska representera Sverige så är det en kung och en drottning.

Jag tycker att det fan dags att media låter den stackars Silvia få vara nu.

Jag blir så jävla äcklad av er.

Hon om någon har gjort ett helt lysande jobb som drottning. Hon har skött sina uppgifter med glans.

Trots att dom skuldbelägger henne för hennes pappas nazistiska kopplingar och sedan garvar ut hennes man som ett dyslektiskt miffo som bara festar som en huvudlös pompös.

Medans Madde inte tar sin princessroll på lika stort allvar som Victoria och Daniel.
Det måste vara skitjobbigt att ha skvallerkåren i hälarna från tidig morgon till sen kväll.

För sjutton ge er nu.

Hail the Queen!

Jag och Aleks och Jasse var och  handla och kom över dessa underbara produkter.



Japp det är Eldorado och jag älskar det ! Helt jäkla fantastiska är dom . Billigt och grym design.

Jag är ju en Eldoradokärring men nu har de börjat bytas ut mot First Price.

Kycklingen ser ut såhär



Även den är jättegod även om jag saknar Eldorado.

Hur har er dag varit ?

Många av er tycker att jag är en arg person som besitter en massa hat och avundsjuka.

Och denna gången så stannade jag faktiskt upp. Är jag en person som går runt och är arg, ledsen och ilsken?
Jag blir faktiskt jätteställd och paff.

För ond är jag verkligen inte. Och en rasist nehe du knappast! Och är jag så förbannad missunnsam ? Jag hoppas inte.
Jag hoppas verkligen inte. Detta vore ett personligt misslyckande.

Detta får mig och tänka mer ingående. Vem är jag? Och varför?

Vad fick mig och bli den jag är nu.

Detta är inget försvarstal eller någon efterforskande presentation utan mer ett jag skriver här endast för att få lite förståelse både från er och mig själv.

Så vem är jag?

Anna heter jag. Född i turistmagneten Kraków i Polen en kall vinterdag 1988.

Min biologiska mamma heter Mariola men min biologiske far vet jag ännu inte vad han heter. Det återstå att se.

Jag gör lite efterforskningar för tillfället.

Hon är etnisk polska så långt ögat kan nå och han är enligt pappret en jugoslav bosatt i Belgrad. Alltså serb.
Och ja dom serbiska attributen kan man se ganska snabbt när man pratar med mig.

Min mamma lider av en hemlig sjukdom. Samma sjukdom men också den fruktansvärda situationen i landet på den tiden gjorde att hon inte kunde behålla mig. Hon var 25 år och redan trebarnsmor.

Usch att jag kan tänka så men detta är en ärlig tanke och öppenhjärtlig men jag var definitivt inte välplanerad.
Fast det var inte min äldre bror eller äldre syster heller. Även dom med flyktiga fäder.

Nångång mot maj kommer en kvinna också hon polska och får syn på mig i en stor sal med flera spjälsängar.
Mamma berättar att det var en solig och ovanligt varm dag och att man kunde se hur dammet flög i vårsolen.
Hon berättar att jag var undernärd men att jag var glad och lekfullt litet barn.



Här var jag snart i 1 års åldern , kortet är taget i Sverige.

Jag växer sakta upp och blir en stark och överaktiv men ändå harmoniskt barn. Alltid lätt att ha med att göra. En bra lekkompis och allmänt snäll och vänlig.

Visst denna period då jag växte upp i Östberga var väldigt bra och fin. Den har gett mig väldigt goda och vackra minnen.

Men inte allt var perfekt. Jag kom och växa upp utan en far och ingen direkt anknytning till mina hemländer. Även om jag åkte till Polen på semestrar. Dessutom började mammas narcissistiska beteende växa.

Jag fick på det sättet både en gudomlig och härlig uppväxt varvat med mycket besvikelse och sorgsenhet.

Även om jag hade vänner så måste jag ändå beskriva den som lite ensam eller iallafall utelämnande.

Jag fick diagnosen Adhd omkring tioårsålder eller kanske åtta.



På Cypern 1998.

Fast det som ändå var jobbigast under min barndom var den ofantligt tunga och hårda mobbning jag fick uppleva.
Varje dag och intensivt. Även om jag var stark och sade i från och försökte med alla medel att försöka få den ta slut så gick det tyvärr inte.

Men detta lärde mig att jag alltid skulle vara på min vakt och inte lita blint på alla. Men också värdet i sann vänskap och kunskap om människan osmickrande sidor. Åh vad barn kan vara elaka.

Jag blev mobbad för att jag inte hade en pappa och för att jag var utlänning. Trots att jag inte hade så starka band till kultur förutom den polska katolska kyrkan och semestrarna så har jag alltid haft en sjujävla stark identitet.



Jag med familjen.



Bara jag.

Sedan fortsatte mitt liv med lite olika händelser.

Jag var 12 när jag fick mens.
Jag fick genomgå 6 jobbiga operationer.
Jag har hunnit gå i 11 skolor.
Jag förlorade oskulden när jag var 17.
Jag har både rökt cigg och braj.
Jag har åkt till både Australien och Amerika.
Jag var 11 när jag fick reda på att jag var adopterad. Och detta av misstag.
Jag lärde mig både åka skridskor och skidor och rida häst men klarar inte av att dyka.
Jag har dansat både balett och streetdance.
Jag har hunnit ha både mörkbrunt hår och ljusblont och även lilarött. Jag fick faktiskt mest komplimanger när jag hade lilarött.
Jag har flyttat 7 gånger.
Bytt religion från katolicism till ortodoxi.

Men det som format mig mest till den jag är idag är ändå.

Min uppväxt.
Avsaknaden av min pappa.
Att jag levt både övre medelklass och extremt fattigt.
Att jag blivit mobbad och även varit taskig mot andra.
Att jag är polsk och serbisk.
Att jag varit på så olika varierade miljöer.

Detta gör att jag tillsammans blivit detta.

Ganska etnocentrisk. For bad and for good.
Utvecklat både bekräftelsebehov och blyghet.
Dåligt förtroende för människor och ganska hård världsbild.
Som föregående starkt realistisk tänkande som manifesterar sig att jag kanske säger inte så bekväma åsikter.
Både starkt och dåligt självförtroende.
Allergi mot skryt och överlägsenhet och bessewisserattityd. Ödmjukhet.

Men också livsglädje och att jag är glad för det lilla. Jag är lycklig för det och dom jag har.

För jag vill innerst inne vara en glad och nöjd och ödmjuk person. En vänlig , hjälpsam och tolerant människa.
Jag önskar att jag alltid ska göra det bästa från min sida. Och att jag är tacksam och inte missunnsam.

Men det gör inte att jag faller platt för andra eller på något sätt rättfärdigar att andra ska eller borde säga åt mig.

Personlig utveckling handlar om att det ska komma inifrån inte utåt. Att man ska formas som en mjuk lera efter andras åsikter.
Jag är villig och se mina fel och brister och ändra dom till det i dom flesta fall förmånligare bättre.
Jag kan ofta se att jag är en idiot och en pantad person.

Men aldrig för att någon annan säger det.

Det är just där som jag märker vem jag är.

Att jag är en normal vanlig människa med olika bra och dåliga sidor och villig att jobba på mig själv men så länge jag är ärlig mot mig själv och andra.

För det är det jag känner att det är just mest mig. Det är det jag är. Ärlig.

För jag sårar hellre med sanningen än med lögnen. Och detta till både folks fördel och nackdel. Ärlig som jag är.

Först och främst vill jag att ni ska begripa att jag inte har ett skit emot afrikaner eller afrikanska etniciteter.
För att vara helt ärlig så bryr jag mig inte speciellt mycket. Förutom det faktum att jag blivit inprogrammerad sen barnsben att jag ska tänka på dom stackars afrikanska barnen. Att dom svälter och är svårt sjuka eller saknar föräldrar.

Givetvis är det jävligt tråkigt och taskigt att folk ska ha det på det viset. Även jag har gett pengar till välgörenhet.
Både på operation dagsverke ( 600 kronor sammanlagt ) och sedan smsat så afrikanska barn ska ha rent vatten och köpt ekologisk frukt från sådana länder ( Fair Trade ).
Jag har även stoppat lite tior och tjugolappar då och då till Rädda barnen.

Men mitt mål är inte att bli en välgörenhetsorganisation. Jag tycker skenhelighet är bland det vidrigaste som finns.
Liksom komigen Angelina Jolie och alla andra "godhjärtade" kändisar! Det är pr så det skriker om det.

Varje år är det olika galor och olika välgörenhetsarrangemang och man samlar in pengar och det går förhoppningsvis till dom som är hårdast drabbade.
Jag stödjer gärna men aldrig för att det är min skyldighet eller på den sanslöst rasistiska och dåraktiga premissen för att jag är vit.

Jag är vit därför är jag evigt skyldig att betala tillbaka för allt ont och vedervärdigt som vita gjort.
Nu backar vi bandet tycker jag ( spolljud ). Ja jag är vit. Mamma polsk och pappa serb. Jag är slav.

Excuse me honeys!  / For fuck sake pardon me !

Det var inte slaviska medbröder och medsystrar som åkte ner till afrika och drog raka sträck över kartan och delade med sig av den afrikanska kakan.

Det var länder som.

Tyskland.
Belgien.
Holland.
Frankrike.
Italien.
Spanien.
Sverige.
Lettland.
England.
Norge.

Vad sjutton ser ni Polen eller Serbien som en del av kolonialiseringen? Alltså mina hemländer?


Helt galen retorik att tro att det har med kolonialismen att göra nuförtiden. Hur skulle Afrika sett utan den?
Skulle inte sett annorlunda för det.
Varför kolonialiserade inte Afrika Europa då?

Av enkla anledningar.

Vi hade ett mildare klimat.
Vi hade boskap som hjälpte till i lantbruket.
Vi hade tillgång till vapen genom smidekonsten.
Vi utvecklade medicin och vaccin.
Vi lärde oss vikten i att äta varierad kost.
Vi kunde tillverka bra och solida bostäder och sy upp tåliga och varma kläder.
Vi värderade kunskap genom att skriva ner det i läroböcker.
Vi utförde handel och utvecklade det nuvarande ekonomiska systemet.

Och många många fler orsaker och en av dom var just kanske den simplaste för att vi hade tur var våran vagga råkade stå.

Inte för att vi är vita. Punkt slut.

Slumpen avgjorde.

Sedan ställer jag mig helt och hållet bakom iden att man ska vara humanitär och öppensinnad och tolerant och givmild och allt annat heligt krafs man kan vara. Det är sunt förnuft. Att det är självklart är lika sant som naveln är rund.

Klart man kan ta del av att hjälpa dessa människor på bästa vis man kan.
Men att stjälpa över det som ett kollektivt straff på en person för att den är vit är så förjävla oförskämt tramsigt att jag huttrar av skräck.

Jag tänker nästa gång jag är i affären vaska ut en apelsinjuice i rännstenen ifall jag hör ett " Tänk på barnen i Afrika"

För det är vansinne att tuta i ett barn att det ska tvingas äta mat pga. att någon på andra sidan medelhavet inte ätit mat på två veckor. Det dödar inte bara matlusten utan skambelägger ett beteende.

Fan är maten skräp eller man är mätt så är man. Fuck ät upp själv ifall du är så fruktansvärt hungrig.

Sedan ska man tala om det där kollektiva ansvaret så borde ni svenskar och alla germanska folk skämmas till döds för det ni gjort mina länder.

Ni kom på nazismen. Ja ni svenskar och tyskar. För det var ni som bedrev i hundratals år om att ni stod högst upp på näringskedjan eller den mänskliga hierarkin. Det är ni som mätte skallar och utkved att slaver är kortskallar och svartmuskiga och subhumans. Då eran kära socialdemokrati engång i tiden med regi av Hjalmar Branting som bedrev rasbiologi och tvångsterilisering.

Jag som slav tillhör inte eran ariska teutoniska nordiska överlägsenhet. Ni anser att jag ska tjäna er tills jag inte är arbetsduglig och sedan in fort som fan i koncentrationslägret.
Det är ni som delade upp européer i nordider , alpiner och dinarer.
Det är ni som åkte till Afrika och Sydamerika och tog deras ägodelar.

Det var först när den POLSKE författaren Joseph Conrad beskrev situationen i det belgiska Kongo som västvärlden fick nys om era vidrigheter där nere?

Sedan hur ni tog saker från polska kyrkor och slott till Sverige under Vasatiden och långt senare det talar ni inte om? Och hur Tyskland ockuperade Serbien och bestal Serbien på guld och andra dyrbarheter för att bekosta den så kallade " neutraliteten ". Genom att betala Sverige tystnaden och järnmalmet för att vidare bedriva ockupationen av Norge?


Sedan hur ni aktivt skickat styrkor för att döda mina landsmän under dom sk. Jugoslaviska krigen?

För att inte tala om hur många företag och olika satsningar företag i Amerika och den sk. Västvärlden bedriver och skamlöst utnyttjar dom stackars Afrikanerna och andra befolkningar som har det svårt.

Och ni kallar mig okunnig ?

Jag är en stolt slav och det är inte mitt ansvar för vilka skamlösa vidrigheter ni har gjort under dom senaste 500 åren i Afrika.

Många tycker att social kompetens är otroligt viktigt när man ska söka en anställning för ett arbete.
Vissa tycker det är t.o.m. så viktigt att dom efterlyser denna egenskap på deras annonser. Social kompetens är det nya ledordet istället för arbetsam och noggrann och självständig.



Förstås tycker jag det är bra och även riktigt smart att kunna mästra dom sociala koderna och kunna vara en trevlig och vänlig människa. Klart jag väljer att snacka med en person som är hjälpsam och rolig än en person som är konstig och klumpig rent socialt. Kanske inte politiskt korrekt eller särskilt vänlig tanke men sånt är livet.

Men jag tycker inte att det bör överlappa ens andra talanger eller förmågor. För jag kan ju själv se att den sociala kompetensen idag tar över alldeles för mycket.
Man kan inte alltid rå för att man är blyg eller har social fobi. Jag själv fungerar väldigt ambivalent.
I vissa sällskap så tar jag ledarrollen och i andra är jag mer en i gänget och väljer inte ta så stor plats. Det är verkligen så olika , tror det är en fråga och miljö och trivsel.

Tycker nog jag själv att lagom är bäst. Jag gillar att kunna framhäva mina bra sidor som t.ex. att jag är generös och trevlig och försöker mitt bästa i alla lägen men samtidigt så är jag inte heller den som dominerar.

Jag tycker att dominanta  människor är otroligt jobbiga och är ofta besserwissrar och klarar inte ta kritik utan tar det som ett hot. Tyvärr så många dominanta människor otroligt självsäkra och saknar därmed större empati och förståelse att scenen är allas inte bara deras. Mycket sker på deras villkor. Det är inte dåligt att vara populär men många vet att det inte är den blyga personen som är populär utan just den dominanta.

Däremot så är vänskapsrelationer kombinerat med jobb bra. Jag tycker det ska vara roligt att gå till jobbet och att man kan lita på varandra. Man ska kunna vara shysst och spela rent utan att konkurrera bakom ryggen på varandra. Även om det ibland händer i många yrken.

Man ska kunna ha en gemenskap även om den är ytlig för mår man bra på jobbet så presterar man bra och driver företaget till vinst.

Men det finns nackdelar med den sociala kompetensen.

Nepotism och olika förhandlingar pga. kompisrelationer ser jag som korruption och den kan ofta spela ut människor. Dessutom får folk som är extremt socialt kompetenta snålskjutsar i karriären trots dem inte alls är lämpade till vissa yrkesroller.
Oj vad många människor som tappar ansvar och moral och sunt förnuft när sånt händer.



Jobb ska ju vara jobb. Man ska ju sköta sina arbetsuppgifter och försöka lyckas att lösa dom problem som man stöter på.
Däremot försöka ha en god relation gentemot sin chef. Man ska visa vilja , respekt och hålla sina löften och komma i tid. Fast jag vill ha en rättvis chef och en chef med avslappnad syn ingen stiff och förmanade typ.

Stress och otrevligheter vill ju ingen ha på sin arbetsplats. Därför håller jag med om att det är essessiell och viktig egenskap att vara socialt kompetent men det är långt ifrån allt.
Javisst är det utvecklande men knappast ett mått på hur duktig och vettig man är.

Jag gör!

Jag använder endast balsam.

Detta!


Jag använder Skype och Facebook och Msn.

Jag småstädar varje dag.

Jag vaknar alltid med handen på min sambos mage.

Jag byter om tre gånger varje dag.

Jag nojar över vad människor tänker om mig.

Jag köper alltid sylt eller ost och mjölk varje gång jag handlar. Inte en gång undviker jag just dessa eller åtminstone en av dom.

Jag använder mjukisar eller leggings.

Jag gör inte!

Jag röker inte.

Jag färgar inte håret.

Jag pratar inte med min mamma varje dag eller någon av min familj.

Jag går inte ut och festar på nattklubb.

Jag pratar inte skit om folk som inte förtjänar det.

Jag pratar varken flytande polska eller serbiska men fattar i princip allt.

Jag orkar inte träffa folk varje dag då jag inte pallar inte lyssna på skryt eller höra folks kommentarer.

Jag tränar inte men skulle vilja det.

http://www.aftonbladet.se/nyheter/article11319888.ab

Här står det klart och tydligt att Sverige gett 8 tusen miljarder i bistånd under 40 år till Afrika.
Ändå har Afrika inte lyckats resa sig på fötter.

Under Biafrakriget såg det ut så här.



Nu ser det ut såhär



Samma land fast 40 år senare.

Ett annat afrikanskt land också 40 år senare



Det finns fattigdom överrallt.

Men seriöst , varför ska jag eller barnen i skolan få höra tänk på de stackars barnen i Afrika ?

När deras föräldrar skiter i hur det går för dem ?

Sedan så tänker jag inte ta skulden för hur det går får dem , Tyvärr.

Det var vare sig Polen eller Serbien som kolonialiserade i Afrika så kom inte och lägg det på mig.
Kan låta hjärtlöst men jag ger hellre pengar till Pandor och andra utrotningshotade djur eller lägger pengar på cancerforskning.

2004

Sminkad till max och dyra hårprodukter och såndär shysst skuggeffekt ala Fjortis



Nu 2011 ( Jag tar min muslimbild i brist på ork att ta ny ) Haha.

Idag har jag inget smink, antydan till musche och mensfinnar och mullig.



Undrar fan hur jag kommer se ut 2021 eller nånting ?

Folk har i kommentarsfältet skrivit att jag mer eller mindre är en ärthjärna som skriver att jag lever lite white trash beautiful. Vilket var både en överdrift och lite smått provokativ humor.



Bild i från filmen Gummo. White Trashfilmen över alla White Trashfilmer.

Att jag borde dra till Amerika och se hur det ser ut där? Been there done that. Amerika bjöd på både nytta och nöje.

Lärde mig att bland annat så är Los Angeles är nog världens tråkigaste stad jag varit i. Folk är otrevliga och dryga och sura om man dricksar för lite. Åk till Key West ifall du vill träffa vänliga och shyssta människor. Bästa resturangen är Dennis ska ni veta ! kedja som finns i princip över allt. Bra mat till hyggligt pris !

Men åter till ämnet !

Ni tycker jag ska uppskatta det jag har? Ja det gör jag mer än allt ! Och ja jag har jobbat mig till och sparat pengar till det jag har.

Datorlover som jag är så läser jag bloggar som jag både uppskattar och har roligt åt. Kom över denna bild. Ett par studenter som jämrade över sitt ställe.



De tyckte att deras lya såg ut som en zigenarkåk! Haha vad galet förbannad jag blev.

Zigenarkåk liksom kom igen? Jag skrattar sönder.

Seriöst har ni sett ett enda bostadsområde i Sverige som ser ut som följande ?

(Ja folk lever så bara på andra sidan Östersjön och de klagar inte)

Två av bilderna är från ställena där mina släktningar bor.

























Lägg ner och läxa upp mig!  Gör inte bort er mer än nödvändigt!

Satt nyligen och kollade på två avsnitt av den suveräna och superintressanta spökprogrammet " Ghost Adventures  ".

Det senare avsnittet handlade om ett 99 år gammalt mord där mördaren hade gömt sig i garderoben och yxmördat föräldrarna och samt deras 4 barn och två av barnens kompisar som sov över.

Han hade då väntat tills familjen och vännerna hade somnat och sedan tagit yxan och huggit dom rakt i ansiktet medans dom sov.

För mig är sånt så sjukt. Liksom kom igen vem fan vill gå in i en främlings hem och mörda dom med att hugga dom i ansiktet medans dom sover?
Låter inte bara horribelt och hemst utan väcker även tankarna att det kan ske idag, 99 år senare också.

Jag menar på 60 talet så började folk sätta sig emot att man stängde in folk på olika avskilda kliniker på grund av att dom var psykiskt sjuka. Det var då man fick en mer liberal syn på att dom visst kan ta hand om sig själva och att det är fruktansvärt ohumant att stjälpa av dom för att låta dom leva ensamma och uteslutna från samhället.

För på ett är det egoistiskt och grymt att låta folk bli bortglömda och " sitta och ruttna " på ett psykiatriskt sjukhus.
Men ibland så känns det som att det är den enda vägen och att fler borde vara inspärrade för gott



Vad tycker ni ? Är det rätt eller fel ?
Och vilka är egentligen dom rätta sjuka ?

Nu ska jag laga lite käk och ta och kolla på lite film och mysa med min älskling.

Ha det så fint =)

Jag var typ 15 på den har bilden eller 16. Hade långt mörbrunt hår och var allmänt en jävligt osäker liten brutta.

Gud vad jag inte önskar tillbaka. Då man hela tiden gjorde saker för uppmärksamhet. Var jobbig eller pinsam.
Nu är jag 22 år och ett halvt! Halvan är superviktig! Och idag har jag faktiskt jävligt bra självförtroende.

Och det är jag väldigt tacksam och glad för.
Jag är glad att idag vet jag mitt värde och jag vet att det uppskattas.
Jag är glad att jag kan bemöta både beröm och kritik utan att kalla folk namn.
Jag är glad att jag vet att folks skitsnack inte stämmer.
Jag är glad för att jag en glad, tolerant och bekväm i min kropp.
Jag är glad och lycklig för jag hela tiden växer och utvecklas och således inte bryr mig om vissa saker och fokuserar på annat som gör mig glad.
Jag är glad för att jag alltid försöker mitt bästa varje dag och för att jag är den jag blivit.

Det var värt dom jobbiga åren.

Ja jag är en sådan äcklig vidrig polackserb med knubbig krokig näsa som blir sprängröd av rakija eller wodka och i och med mitt fantastiska ursprung ligger det en liten rubbad gen som tycker att det är helt och hållet befängt att handla mat för 10 000 kronor.

Det spelar egentligen ingen roll om det är Lady Massmördare eller någon annan krumelurig karaktär som gör det.

Jag fiskar inte bloggläsare. Jag är nöjd och belåten om jag har Tio stadiga som tycker om mig för den jag är än 500 tusen personer som läser mig för att döda tristessen eller kommentera att jag ska läsa och länka deras bloggar.

Jag kramar er alla och slänger kyssar till er för ni behöver egentligen någon vettig människa i erat liv som faktiskt kan älska er på riktigt för den ni är.
För går man på med pansarvagnar och kalashnikovs och allt möjligt så vill ni ha min uppmärksamhet.
Ni vill att jag ska se er!

Och det gör jag. Jag har läst varenda kommentar här och jag begrundar detta och tänker. Jag kan ändra åsikt om jag vill det.

Avundsjuk är jag inte för det? På vilket sätt är jag missunnsam ifall jag vill få folk och tänka på vilket sjukt beteende det är.
Det handlar inte om det är ekologisk mat eller inte.
För allt är inte i sin ordning om man gör på detta vis, inte för mig. Och kallar ni det avundsjuka så får ni göra det. Jag bjuder på det generöst. ( så att ni mår bra , jag vill inte folk ska må dåligt ).

Det jag menade med att det är mer okej att folk lägger pengar på semester än mat och hygien är att resor berikar sinnet och livsåskådningen. Och att det för mig är viktigare att folk lägger kanske 3000 mat och sparar resten till något som verkligen ger något och barnen.

Så trångsinta är ni inte?

Sedan erkännde Natashja själv att skryter. Okej jag erkänner att missunnsamhet inte kanske är så prydligt men det är alla gånger upp jävligt mycket fulare och skryta.

Det är en sak att ha gott ställt och en sak att ha gott ställt och skryta om det.

Haha. Kolla vad jag har. Hur jag bor och lever. Häftigt och roligt va?

Hur känns det?

För helvete ( U picku materinu ) var lite hederliga och resonabla lite. Hur fint och vackert är skryt?
Vill ni leva i ett skrytsamhälle? Hur högt ska vi lägga ribban? Hur hårt ska det redan stenhårda klimatet bli?

Berätta gärna men konstruktivt!

Jag står för att jag anser att vifta med 10 000 kr och säga detta lägger vi på mat.

Jag är inte missunnsam över vad Lady Dahmer handlar utan själva skrytet. Nu erkännde hon att hon skryter i sin blogg.

Nu i realtid har jag med besvikelse ( för mig handlar detta om ren förståelse ) att hon ställt sig på barrikaden och vill attackera mig igen . Och skickat hennes undersåtar var hon inte sen med heller.

Att hon kallat mig mentalt sjuk är på samma nivå som att kalla alla män pedofiler eller våldbenägna.

Jag gick aldrig på person. Typ hävdat att hon är ful eller inkompetent eller andra verbala kränkningar man kan häva ur sig.
Jag har följt hennes blogg och gett komplimanger inte en massa hatiska kommentarer.

Det enda syftet var att väcka en diskussion om skrytet.

Angående tvn så har vi avbetalat den och playstationet har min sambo köpt av födelsedagspengar han fått av vänner och familj. Han har alltså sparat ihop dom pengar han fått. Han har två år i rad inte kunnat köpa sig en enda vettig julklapp eller födelsedagspresent. ( Hans pengar har gått till mat och hyra )

Soffan vi köpte är också på avbetalning. För vår soffa som vi hade. Den hade både hans mamma och hans bror använt. Den är en grå och helt sliten och höll på och braka ihop vilken sekund som helst.
Denna avbetalning är ett mörkt moln på vår skrala ekonomi.

Mina 700 kronor från socialen gick till mat 450 kr för mat resten på en räkning. Och ni försvarar 10 000 kronor som är ett helt socialbidrag.

Jag tycker Lady Dahmer klassar ut inte bara mig med dom flesta andra bloggare när det gäller just skryt.
Jag tänkte bara kanske jag kan få kvinnan att tänka.

Jag väntar fortfarande.

Jag skrev i förra inlägget om Lady Dahmers köpvanor eller Natashja som hon egentligen heter.
Då jag inte kunde lägga ihop två och två hur en familj på två personer och två små barn kan käka mat för 10 000 kronor eller mer.

Jag tänkte spontant hjälp, hur kan man leva på det sättet.
Då om låt oss säga att jag tjänade 50 000 kronor aldrig skulle slösa 10 000 kronor om jag fick två barn med min sambo.

Marginellt brukar man lägga ungefär 3500 kronor och det brukar räcka på just mat per månad.

Jag blir bedrövad att en person som kallar sig socialist ( en person som inte vuxit upp eller är född i kommunistiskt styre borde ens utala sig om vad socialism är ) inte fattar innebörden av ordet. Hon har med ganska säker visshet inte läst Karl Marx bok Kapitalet.

Jag själv var med en kort period i Ung Vänster och jag kan säga att det finns många mer som är rena socialister än henne.

Socialismens grundtanke är att man ska minska klyftorna. Att alla ska få äga och ha likvärdigt med sin granne.

Tyvärr Natashja men du vinner inte den socialistiska kampen med att skryta eller som du säger "dela med dig ".

Ingen vuxen vettig människa kan se det där än ett skryt. För skryt är just vad det är. Liksom hoppsan jag skrev ett inlägg som jag vet kan väcka ilska och tryckte " Publicera ".

Det är just det där allt börjar. Folk snackar om avundsjuka och om att det är vidirgt att vara en avundsjuk eller svartsjuk person.
Jag känner inte avundsjuka på Lady Dahmer. Jag tycker vare sig att hennes liv är något speciellt eller att hon hjälper mig i min personliga utveckling.
Hon fungerar bra i debattsammanhang och hon skriver ifrågasättande och hon får ett plus för att hon utelämmnar många privata saker. Det är både en styrka och en svaghet.
Jag är totalt immun mot att känna avundsjuka på en person som är dubbelmoralisk och tycker bara om att få komplimanger men inte kunna ta emot konstruktiv kritik.

Jag vill få människan att tänka.

Skryt är just bensinen i dagens samhälle. Alla skryter. Ja även du som läser detta.
Jag har köpt det där, jag har gjort det där och jag kan göra detta. Och vad ska ni göra åt det?

Klart det är upp till var och en vad man gör med sina pengar. Jag kan elda upp mina eller slänga dom i toaletten.
Men att skryta öppet vitt och brett över vad man gör är inte bara naivt men även skulle jag säga lite äckligt.
Det är vulgärt i vilket fall som helst.

Som man säger dom riktiga rika och förmögna pratar inte om pengar eller klass kan inte köpas för pengar.
En gång bonne alltid bonne.

Varför måste man skryta? Okej att man får barn eller åker på semester det ska folk få göra men att skriva att man slösar 10 000 eller mer på mat är skryt.

Varför vill ni leva i ett samhällsklimat där man skryter. För det är en form av ondska tyvärr. Det är egoistiskt och elakt och inte alls roligt att höra.

Hur hjälpsam och glad man än kan vara mot folk så är skryt inte moraliskt acceptabelt.
Ja om ni alla som skyddar henne inte kan fatta det så råder jag er aldrig skaffa barn.
Jag äcklas ofantligt mycket över att folk idag skryter. Det är inte för att jag är missunnsam.

Gud vilket läskigt ord ni använder det är som om jag vill alla illa och inte vill att folk ska vara lyckliga.

Jag vill inte att mina barn ska behöva känna pressen att ha en fabulös och exklusiv livstil för att dom ska få social status. För helvete ska mina barn behöva plugga ihjäl sig eller jobba ihjäl sig eller gifta sig med någon rik bara för att få status så steriliserar jag mig snarast.
Och ifall dom emot allt råkar illa ut , ska dom må dåligt eller något för att andra skryter. Hur bra självförtroende man har så och hur mycket man kan glädjas så rättfärdigar detta inte ett skryt.

Allt har sin gräns kära ni. Det är ni som skapar och hejar på detta skabbiga klimat. Att det enda sättet att bli accepterad på är ifall man skryter om sig själv.

Usch jag blir fan gråtfärdig snart. Att mina ungar och bekantas ungar kommer endast kunna självförverkliga sig genom skryt.

Fy fan för er alla. Idag jag skäms jag å era vägnar.

Bloggerskan Lady Dahmer ( som jag annars tycker är smart häftig och verkar en riktigt shysst människa ) skriver i sin blogg att hon handlar femsiffrigt alltså antingen 10 000 kr eller mer i mat.

Nu ska jag inte attackera henne eller folk som lever värsta lyxlivet med vrålmiddagar eller bjuder hem vänner på vin och mat och tårtor. Så jäkla missunnsam är jag inte!

Men vad fan 10 000 kr eller mer för 4 personer? Mat för 10 000 kronor?

Det känns jävligt lågt beteende ( jag attackerar inte hennes personlighet utan själva handligen) att gå ut och säga att man handlar käk för den summan.
Då jag känner familjer som handlar för max 4000 och har över ändå.
Okej folk får göra vad dom vill mellan husets 4 väggar.

Men att gå ut och lite stolt sådär visslandes säga att det. " ( Skäms en skvätt )". Är hennes reaktion på sitt handlande.
Liksom har man ingenting snällt eller vettigt att säga kan man hålla tyst.
Älskar hennes andra inlägg och hon är duktig bloggerska men detta fick mig att dö lite inombords.

Jag minns när min egen ensamstående kära mamma när jag var liten vred och vände på varenda krona. Jag såg henne sitta med räkningarna i handen och gråta.

Hon klippte mitt hår i badkaret och jag ärvde kläderna från min kusin. Ibland shoppade hon nytt men det var rea på rea. Jag minns verkligen hur jag tjatade odrägligt ibland på att få dom där dyra frukostflingorna eller godis eller hyra film. Det var sällan vi unnade oss. Då vi unnade oss var det endast semestrar.

Lady Dahmer sparkar in en välriktad spark mot alla ensamstående men även alla förtidspensionärer eller sjukskrivna eller studenter som verkligen keeps it going.
För alla har inte hjälp av stora skyddsnät i form av vänner och släktningar.
Även dom med stora familjer och vänner kan ha det riktigt knappt.
Liksom alla som har det svårt ekonomiskt vet exakt hur det känns att se när andra har det bättre.
Speciellt när man sliter som ett djur för att försöka lyfta sig ur det.

Det inte alltid att man kan välja sin vardag.

Jag som föddes i det kommunistiska Polen där matköerna var långa och produktionen sviktande är givetvis emot överkonsumtion.



För att handla grejer till ett födelsedagsfirande eller bröllop ska väl få kosta men att slösa bara för njutning och sedan skryta om det. Det är just det där skrytet som får mig att brista.
Det är inte acceptabelt på några villkor.

Vad tycker ni ?

( Tilläggskommentar är att jag var tvungen att ringa soc om att få pengar till mat , vi fick 700 kronor att klara oss på i 2 veckor framåt)

Jag och min mormor.

Mormors bästa sidor är att hon lagar god mat och att har extremt rolig humor. Hon har världens största komiska talang. Dessutom gillar hon att fixa till sig och gillar köpa smink till en. Hon är även väldigt huslig och kan flera knep hur man får bort fläckar och är duktigt på att förklara.

Men ändå är hon en evig källa till frustration och ilska och ledsamhet.
Man blir trött av att umgås med henne för länge men likaväl efter en timme så börjar hon styra och ställa.

Jävligt jobbigt och ofattbart irriterande och jobbigt.

Eftersom hon är äldst och vet därmed bäst.

Dessutom är hon en fena på att såra folk. Hon tar oftast priset och kan säga dom mest vidriga saker till en, för att sedan kolla helt oberörd av det hon sagt.

Det värsta just med äldre personer är att dom vägrar lära sig och dom vägrar inse att erfarenhet inte automatiskt ger kunskap eller rätten att säga saker till folk.
Äldre tar ofta för givet att dom kan tala om hur saker ska stå och ligga. Detta gör mig inte bara arg.

En nazist kanske lär sig till slut att alla är lika värda och att allt människoliv är vackert.
En mobbare kanske till slut fattar att han/hon är taskig och slutar upp med sitt djävulskap.
En religiös extremist ( denna grupp innefattar min mormor ) kanske begriper hur illa det kan slå när man prackar på sin religion på andra.
En glamourmodell kanske inser och lär sig att hon inte vinner respekt genom att visa underlivet i olika tidningar.
En rökare kanske fattar att det är skadligt mot hälsan och omgivningen och fimpar för gott.
En frånvarande förälder kanske tillslut hajar vad han/hon försummat genom åren och skärper till sig, tar kontakt och börjar hjälpa barnen.

Men äldre och särskilt min mormor har nog den allra svåraste graden och jobbigast att fatta att dom har fel.
Hon kommer aldrig inse sina problem eller vikten av sina handlingar.

Varför är gamla människor så? Varför är det så att ( min mormor i synnerhet ) inte grejar att säga förlåt?

Galet det där med gamla människor.

Idag verkar det bara finnas två grupper av människor. De som har råd och de som inte har det.

Tyvärr men så verkar det vara.

Dagens samhälle har delat upp folk så att vissa har råd med diverse olika bekvämligheter och upplevelser.
Som t.ex. semester, nya möbler eller nytt kök eller att alltid kunna ha råd att handla mat när man vill och önskar.

Klart att det har med utbildning och vilken sorts social bakgrund du kommer i från. Är du född i en fattig och lågutbildad familj så ökar ju risken att du följer mönstret som vuxen.
Det är inte bara orättvis utan hela detta systemet sänder så gravt felaktiga signaler till unga människor.

Dels smutskastningen i olika program som "Lyxfällan" men också den bristande hjälpen och förståelsen för människor som riskerar att hamna snett i livet.



Inte för att låta allt för politisk men det är faktiskt tragiskt hur lite skolan och föräldrar är kapabla till att fånga upp barn idag. Det ligger en slags helt hjärnlös förslappning i tankesättet.
Den slöa inställningen består av att man blint litar på myndigheterna och att staten ska ta ansvar för folk.
Dessutom är den sociala mognaden helt åt helvete.

Idag lever fler och fler fattigt. Den sociala misären drabbar inte bara oss arbetslösa ungdomar utan också fler och fler vuxna och äldre människor.

Att folk inte ser och fattar att man det funkar inte längre att bara tänka på sig själv och att dumpa folk i omhändertagning av socialen. Eller låta dom spåra ur i olika former av kriminalitet eller för den delen jobba ihjäl sig på lågbetalda skitjobb som senare leder till förtidspensionering eller långa sjukskrivningar.

Det är ondskefullt att bara låta folk hamna som dom hamnar.

Många vet inte hur man skriver ett cv.
Många vet inte hur man betalar räkningar.
Många vågar inte ringa viktiga samtal till olika jobb eller myndigheter.
Många bor hemma långt efter dom fyllt 18.
Många kan inte föra sig, utan beter sig skamlöst och ohyfsat på ett barnsligt sätt.
Många tycker det är okej att sova över och gratisäta hos vänner och släktningar.
Många har dåligt självförtroende pga mobbning och utvecklar ett antisocialt mönster livet ut och islorerar sig från andra.
Många börjar röka och dricka och även knarka på grund av "verkligheten är för jobbig" eller "för att man inte vill deala med kraven".
Många fuskar sig igenom på prov i skolan eller förfalskar betygen bara för att lyckas.
Många skaffar sig en typisk " White Trash " tillvaro med att föda barn tidigt och skita i deras väl och ve eller hankar igenom sig lågstatusutbildningar i brist på engagemang och framtidsambitioner.
Många skiter i sin hälsa och går antingen upp eller ner i vikt i rasande fart och skyller ifrån sig.

Alla dessa tecken är signaler på att Sverige är inte ett rikt eller välmående land som det säger sig vara.

Med djupaste vördnad vill jag få äran att presentera.

Monsterål



och

Skräcktjäder



Dessa två naturens bestar upptäcktes av Expressens journalistkår idag en ljuv fin majdag år 2011.

Vårt hem är ostädat och väldigt White trash Beautiful men jag älskar det som fan.
Det är så ett riktigt hem ska se ut!

Något jag har extrem moralpanik över är just åldersgränser.  Min sambos kusin har just nu kommit över ett datorspel där det är 16 års åldersgräns fast han är 11 år.

Jag ser även att andra låter sina barn hyra DVD-filmer trots att dom inte nått den rekommenderade ålder.
Att dessa slarviga oansvariga föräldrar inte kan fatta att det först olagligt och sedan olämpligt det förstår jag inte ett skit av.

Vill ni att barn ska se.

Mord.



Porr.



Dåliga och hälsoskadliga vanor.



Anorexia och självskadebeteende och osunda ideal.



Jag tycker det är stort och fantastiskt idiotiskt svek mot dina barn. Varje gång dom tjatar på dig att du ska köpa saker som du innerst inne vet gör mer skada än nytta. Så sviker du dom.

Man ska inte exponera barnen för sånt och låta det gå förbi. Det sätter spår som kommer fram förr eller senare.
Ni säger hur kan man må dåligt över något som är på låtsats alltså inte verkliga händelser, det sker ju endast på film?

Jag hur fan förklarar ni då tioåringar som tar lsd och tror dom är stålmannen och hoppar ut genom balkongen?
Eller dom gånger åttaåringar stryper sina kamrater till döds? Eller när tjejer som är 12 vill bli porrstjärnor eller strippor? Hur kommer det sig att 6 åringar sparkar på sina husdjur eller smygröker?

Vart tror ni att dom får sakerna ifrån?

Jag vet inte , men nu måste jag ge skäll till er alla oansvariga päron.

Sluta låta era bortskämda snorglin hosta och nysa på alla matvaror. Inte nog att ni låter dom kladda på alla matvaror i matbutiken.

Usch vad skabbigt och ofräsht!

Varför kan inte folk snyta sig och ta med sig våtservetter när ungarna är i farten.

Idag frestar jag med godisfross.

Du kan bli fet av Leggings.

Leggings är en hälsofara.

Kommer från tidningen som rubricerar med namn som " Helvetes portar i det krigsdrabbade....", " Dödens stad ", " Monsterjordbävningen", "Djävulens hem" och "Dödsmassakern" på typ tre offer.


Nu har de köpt argumentet med att Leggings gör dig fet.

Idag har jag varit riktigt risig men ändå varit på gott humör.

Så jag skriver bara ett kort inlägg.

Vad jag önskar mig.

Jag önskar mig förståss att vara ekonomiskt oberoende , eller iaf ha råd till det liv jag önskar.
En söt liten 4 rums villa eller en trea med inglasad balkong.

Att kunna handla från Ekolådan eller bara Ica eller Coop. Efter att ha handlat på Lidl och Willys ( eller Citygross då man verkligen har tur )ett tag ( sisådär 5 år) så börjar man tröttna. Visst man har råd till saker över , att fika och handla något extra. Men tillslut så börjar man ledsna totalt på utbudet. Och ibland det bristande kvalitén.

Att jag ska kunna skaffa mig ett till husdjur. Gärna en Shibahund.

Att jag ska ha bättre kontakt med familjen.

Och det sista att min omgivning mår bra och känner sig glada och lyckliga!

Så här skulle jag se ut ifall jag hade slöja. Jag vet att hela bilden är fucked up men nått i den stilen skulle jag haft ifall jag vore en muslimsk kvinna.

Frågan är bara skulle jag verkligen tyckt om det?

Många tycker detta är en dygd och den enda vettiga alternativet andra tycker det är kvinnoförtryck.
Jag vet inte men valet känns inte direkt individanpassat eftersom det finns olika lagar och regler som kontrollerar kvinnorna i muslimska stater och kungadömen.
Det finns t.o.m så kallade sedlighetspoliser som ser till att en kvinna är täckt.
Man kan liksom inte undgå att detta är kollektivt.

Vissa säger att det står i Koranen andra hävdar att det inte gör det, utan att det rör sig om en tolkningsfråga.
Borde nog fråga en imam hur läget egentligen står till så jag är på den säkra sidan.
För mig personligen så handlar det inte så mycket om att visa vördnad till min religion. Vi ortodoxa har också sjalar. Fast i kyrkan och det är mest äldre gifta kvinnor som bär det nu för tiden.

För oss så är frågan om beslöjningens vara eller icke vara befintlig. Medans islamska kvinnor tvingas mer eller mindre per praxis att bära slöjan. Oftast börjar detta i låg ålder.

Ur feministisk synvinkel så är detta självfallet helt befängt att man ska behöva skyla sig pga män inte kan kontrollera sina sexuella begär. Att ansvaret skulle ligga hos kvinnan att en man inte kan hjälpa att han våldtar eller glor ut en. Det är helt fel! Man ska kunna visa kroppen men ändå på ett anständigt vis.

Där håller jag faktiskt med.

Men en sak jag själv är lite muslimsk med är att jag vill inte visa min kropp naken för någon annan än min man. Vare sig kvinna eller man ( förutom doktorn då ). Där håller jag med samtliga muslimer.

Att säga " Hallå där! Jag skulle och borde kunna få gå naken på gatan om jag så vill ? ". Det är att göra bort sig.
Vem fan vill gå naken på gatan? Vem vill utsätta andra för det och även sig själv?

Däremot så måste Islam kunna komma in i år 2011.

Givetvis gäller detta även judiska, kristna och hinduiska religionerna.

Men i synnerhet Islam och slöjfrågan. Det funkar inte att leva och bo som på Profeten Mohammeds tid i dag.
Särskilt inte ifall man bor i ett annat land med en helt annorlunda statsreligion och tankesätt.

Okej att folk importerar halal och det är helt okej att ha moskéer samt det är helt okej att man begraver muslimer på svensk mark.

Men det är inte okej att låta hela nationer av kvinnor och flickor pressas in cementerade uråldriga kvasifilosofiska värderingar om vilka horor man är om man visar håret.

Det fungerar inte. Hur tolerant och kärvänlig man än är, så fungerar det inte och dölja kvinnor bara på grund av ett måste! En simpel regel.

Jag tror att Allah eller Jahve eller vem man nu tror på vill ha en människa som är lycklig och trivs med sig själv!

" Varför förfaller ni och blir sunkiga träskpaddor ? flottigt hår, sambons för stora mjukisbyxor allmänt flottiga och slitna ? Varför blir så många mammor så? "

Saxat ur Familjeliv.

Ja varför blir man sliten och ovårdad? Det händer oss alla och det är fullkommligen normalt.
Jag tycker att alla ska kunna gå klädda precis som dom vill.
Avskyr allt med ytlighet att göra!
Bort med osunda krav och olika dumma påhitt hur man ska se ut.




Skulle inte världen vara en bättre plats om alla såg lite hipp som happ ut ?

Tittade på Uppdrag granskning och fick veta vissa intressanta saker men även bekräftelse på information jag redan visste om. Av detta skäl skriver jag om denna bottenstation Fas 3.


Genomsnittligt befinner sig en arbetslös individ i arbetslösheten i 8 år innan den får jobb eller någon form av utbildning.

Åtta år.

Det är en hiskeligt lång tid.

Från att bli utkickad från ett arbete till man får ett nytt jobb är en väldigt oviss period.
Vissa har turen att få en anställning snabbt.
Andra inte.

Mycket beror ju också på en själv.
Vem man är. Vad man har för utbildning eller jobbat med innan. Att man har erfarenhet är också en viktig beståndsdel när man söker jobb. Den tror jag är viktigaste delen som arbetsgivare tittar på.

En som kommer precis efter erfarenhet är ju personligheten. Ifall man är öppen, social, positiv alternativt självgående som man kallar det.

Genom att utveckla olika arbetsmarknadspolitiska program så har den borgerliga regeringen kommit fram med dessa faser.

Fas 1 och Fas 2 och Fas 3.

Själv befinner jag mig i Fas 1.  Men borde komma in på Fas 2 i slutet av 2011.

Jag tänker inte skriva om min egen situation då den redan påvisar extremt låga och undermåliga chanser till att jag ska få ett jobb.

Redan jag på Fas 1 upplever som ett slöseri på både min och jobbcoachens tid. Jag kommer mest dit och redovisar mina jobb som jag sökt och resultatet av denna sökning. Ifall dom hört av sig eller inte.
Känns som jag lämnar in en uppsats för rättning till min lärare.

Fas 2 kommer vara en utslussning till olika praktikplatser och annat "gratisjobb".

Fas 3 är en sk. meningsfull sysselsättning. Att man gör allt bara för att inte sitta och hänga med händerna och förbli rastlös. Jobben går ut på att inreda lokaler eller pyssla med någon "arbetsrelaterad" hobby.
Vitsen är att det ska se ut som att du jobbar men att det du gör är egentligen att döda tid under många oftast förnedrande former.
Fast sedan så har vi den andra sidan av myntet.

Dom människor som tar och utför samma sysslor fast utan vettig anställning.
Undersökningar tyder på att 47 % av alla som ingår i Fas 3 programmet utför exakt samma ordinarie sysslor som en verklig anställd.

Alltså folk gör samma sysslor men för en lägre ersättning. Du får endast 65 % av lönen du hade innan. Och det finns restriktioner över hur mycket du kan tjäna. På sin höjd får du 15000 avrundat.
Men det klart folk sliter ut sig för en mycket lägre och bristande ersättning.

Jag själv har svårt att fatta att ifall jag städar eller målar om väggar eller diskar eller bakar bröd eller vad man kan tänkas göra ska få mindre pengar än en riktig anställd.

Att så många blivit arbetslösa idag beror mest på den ekonomiska krisen och att många fabriker flyttat utomlands.
Där arbetskraften kostar mindre och villkoren är sämre. Sedan har ju även jobben idag tagits av arbetskraftsinvandring men det pratar ingen öppet om. Självfallet så lönedumpar man och anställer dessa med olika konstiga avtalsregler för den delen med.

Det finns tusen skäl till att folk blir utan jobb.

Antingen är man för underkvalificerad eller överkvalificerad eller så är man inte produktiv nog eller vad sjutton folk tänker. Det är bara att låta fantasin skena.

Det värsta med Fas 3 är att när du är aktiv i programmet så finns det ingen möjlighet att få en äkta anställning, eller praktik som leder till jobb eller utbildning.
Du fastnar då i ett hamsterhjul av olika menlösa "hittapåjobb" eller att slita ut sig för mindre pengar.

Jag kan inte fatta på vilka grunder tror dom att detta ska leda till ett jobb? Vilket som helst?

Jobb på Ica eller Ikea eller att städa toaletter eller sopa golv i restauranger?

På vilket sätt knyter man kontakter med olika yrkesplatser om man viker kläder eller målar om möbler?
Detta låser in folk. Detta blir den sk. förvaringen. Eller avstjälpningsplatsen man kallar Fas 3 i folkmun.

Dom flesta människor utnyttjas i Fas 3 är långtidsarbetslösa.

Schablonbilden eller sk. fördomarna om långtidsarbetslösa är att dom är losers som har missbruk i ryggsäcken , social misär eller någon form av handikapp.  Eller är lata ungdomar eller ickeanpassade invandrare eller äldre trötta människor.

Vilket för mig är fruktansvärt nedsättande och elakt. Även om det finns fall då dessa drag utmärker sig på ett sätt eller ett annat.
Fortfarande så är dessa folk människor och förtjänar respekt och chanser.

Vilken typ av framförhållning visar man en person som redan på ett sätt inte tillhör " Socialgrupp 1 och 2 " eller redan står långt utanför arbetsmarknaden med ännu mer utanförskap ?

Undersökningen styrker att dubbelt så många personer kommer  vara i Fas 3 inom 3 år.

Och vad jag hajar så struntar arbetsförmedlingen och alla andra höjdarmyndigheter fullkommligen vilken atmosfär och uppfattning detta bringar. Människosynen här är ju så fruktanvärt skev och dålig att jag blir mörkrädd när jag tänker på hur det kommer se ut i framtiden. Då dessa Fas treare kommer att växa till sitt dubbla antal.

Hur känner ni ?

Jag fattar inte en grej , när jag läser olika feministiska bloggar eller tidningar och allt så brukar man korsa feminism med queerkulturen.
Eller att homosexualitet är en given del av feminismen.




Kanske inte alla feminister är lesbiska men homosexualitet tas jämt upp som en självklar del i feministiska kretsar.

Jag har faktiskt jättesvårt att fatta vad en människas sexualitet har med ett förtryck av en könsgrupp att göra.

Jag menar att en kvinna har lägre lön eller inte samma möjligheter till utbildning eller tvingas gifta sig med en man hon inte älskar har väl inget gemensamt med vad hon tänder på?

Att vara gay är inte politik utan personer man gifter sig med av kärlek.

Alltså såhär ligger det till folk tycker det är skitäckligt att man som vuxen skulle vilja äta bröstmjölksglass.

Eller ost eller grädde eller vad man än gör av just bröstmjölk.

Liksom man dricker komjölk är det inte hur skumt som helst? Jag menar gillar folk det så ska dom äta sånt.
Vadå det fan mer naturligt att man äter bröstmjölksglass än komjölksglass. Det är ju ett djur. Eller åtminstone en annan ras liksom.

Varför ska det vara en sådan kontrovers?

Kan inte riktigt greppa det.

Vill folk ha bröstmjölk från en människokvinna så ska dom få det. Det ska säljas över disk! Vill man bjuda sina gäster på kaffe latte med bröstmjölk så ska det vara ett alternativ. Precis som soya eller havremjölk!
Jag tror världen skulle vara mycket bättre ifall folk skippade Actimel och drack bröstmjölk istället.
Man skulle bli mer harmonisk tycker jag!

Tjejer ge er Tutte en High Five! Tutt five!

Jag varnar er för denna vidriga dryck.

Jag brukar ge ros åt Eldorado för deras enkla och sparsamma produkter men denna ger jag tummen ner!

Fitta vad äcklig den var! Usch!

Älskar du dina ungar köp inte denna till kidsens utflykter. Okej?



Köpte även paketdryck med päronsmak av samma märke. Får ta en sipp och smaka. Om det är samma hästpiss som hallonvarianten så åker den ner i sopkorgen direkt.

Den blågrå handuken är en äkta hemtex! Så jävla fattig är jag inte! Håll Käften!

Kaka söker maka?

Just nu är det hetaste nya paret Scarlett Johansson och Sean Penn. Båda superberömda toppskådisar.



Jättekul för dom att dom är kära och jag är lycklig för varje nytt förhållande.

Fast det roliga är endå varför just bli tillsammans med någon av sitt eget yrke?  Jag menar snackar dom jobb hela tiden eller? Kan inte riktigt greja varför.

När jag var lite yngre så var Jennifer Lopez ( då hon fortfarande hade en karriär ) och Ben Affleck det coolaste paret i Hollywood.



Oj vilka skriverier det var! Han var till och med i videon " I am still Jenny from the block ".
Nu är hon gift med Marc Anthony en känd latinosångare och han är gift med skådespelerskan Jennifer Garner.
Hur kunde man tippa det liksom ?

Jennifer var ju också tillsammans med en superkänd rappare innan ingen mindre än Puff Daddy eller P. Diddy som han nu kallas numera. Också en stjärna i musikhimmelen.
Mönstret är väldigt tydligt.



Sångerskan Gwen Stefani från No Doubt är ju tillsammans med sångaren Gavin Rossdale från bandet Bush.



Skådespelerskan Angelina Jolie pussas gärna med skådespelaren Brad Pitt.

Men denna tvist då sångerska och designer med fotbollspelare ?



Jag pratar förstås om äkta paret David och Victoria Beckham.

Sedan finns ju också basketproffs och modell. Marko Jaric gosar gärna med Adriana Lima.



Men fortfarande varför kändis med kändis? Är dom på samma nivå eller vadå? Eller vill man bara öka varandras status? Jag vet inte varför det är så?

Kan ni komma på en vettig anledning?

Varför dejtar man i sin egen branch?

Dagen värld består av att man ska roas elektroniskt eller materiellt på full rulle.
Visst att köpa sig en ny mobil elle dator är skitroligt men det skapar ett oroväckande mönster. Man blir i allt högre grad bortskämd med olika prylar och inredning och allt möjligt som går att köpas för pengar.

När jag skrev förut om hur mina barn ska växa upp och hur jag ska uppfostra dom, så kommer dom minsann inte få allt dom pekar på. Dom måste lära sig att leksaker och massa grejer skapar inte glädje utan snarare föder rastlöshet och dåligt tålamod.

Men för mig det allra viktigaste. Nya lyxiga leksaker dödar kreativiteten.

Barn utvecklas inte. Har sett många i min närhet som spoilat ungarna till små odrägliga monster som bara kräver mer och mer. Att jämt bli uppassade av grejer istället för att hitta på något.

Jag vill faktiskt inte ha sådana kids.
Jag vill inte ha ungar som har mig som sin personliga lekledare och leksaksimportör.

Usch !

Hellre åker jag på safari med ungarna i Kenya eller tar dom med på utflykter eller lär dom laga mat eller dansa till någon fånig låt än har tio lådor proppfyllda med leksaker och det senaste!

1. Människor som skryter och är självgoda.

T.ex. Har foton på sig själva i hela huset eller berättar priser på saker dom lyckats köpa. Har ej bett om din åsikt.
Inte nu eller då , vill inte lyssna om hur jävla perfekt du och hur jävla mkt pengar du har eller hur många vänner du har på facebook. Shut up !



2. Folk som har frisyrer som inte passar dom alls. Nej kalla det inte experimentlusta det är fult!



Ex. Ena har pissgult och den andra stripigt äckligt och ovårdat.

3. Fjortisar. Finns det något mer irriterande och vidrigt än just fjortisar.



4. Alla ungdomar som tror dom blir tuffa gangsters för att dom slåss. Gangsterlivet handlar om social och ekonomisk utslagenhet och misär! Inte om hur ofta och hur många du misshandlat. Alltså glöm respekt och credd whatsoever. Gör något ifrån dig istället för att slå dina polare?



Och nummer 5 hör ihop med dessa som tror att Rosengård och Rinkeby är farligaste ghettona och tycker det är så himla häftigt och coolt att vara därifrån. Om du är stolt och tycker sociala problem är vackert och nyttigt så.......

Rosengård.



Polska Sosnowiec.



Om jag är från Sosnowiec betyder det att jag är fetaste ghettobruden eller? Tillåt mig att skratta!

6. Unga Mammor.

Du bidrar inte till en vackrare värld med ditt egoistiska val att skaffa unge när du knappt kan ta hand om dig själv. Man matar inte barn med kärlek och kramar.



7. Nazister, rasister och annat jävla patriotpack. Ja du hade förmodligen ett stolpskott till pappa som stack och din morsa blev tillsammans med en invandrare och ja hon knullar förmodligen honom men han har gett dig mat på bordet och tak över knoppen. Inte din vita ariska farsa som ligger i diket full ungfär 50 meter från E4an. Klipp dig och väx upp!



8. Hippies.

Ser jag ännu ett hårband och free love och och era äckliga skenheliga budskap och lsdtröjor mer så kommer jag snart gå och skjuta en påriktigt.





9. Emos.



Inte konstigt ungdomar inte får jobb när man ser ut som något bara en mor kan älska. Just die please.